Nu lägger jag psykiatripluggandet på hyllan för den här gången och börjar plugga yoga. Jag har dels min klass att lära mig dels en del litteratur jag borde ta mig igen. Jag försöker att inte tänka att jag "måste" göra något av det, så fort det ordet tycker upp i huvudet så känner jag hur all energi försvinner. Det är mest en massa smågrejer jag har haft ogjort länge, sådant som inte tar lång tid att göra men som att någon anledning inte blir av. Men nu har jag gjort bort en hel del av dem och jag börjar kunna slappna av.
Ikväll tänkte jag köra klassen jag ska hålla på kursgården på USM, ett bra tillfälle att nöta in den och testköra lite. Även om det blir helt annorlunda. De flesta Satyananada yogalärare, och många andra yogalärare, visar en övning de första gångerna eleverna gör den men leder sen in i övning med enbart ord. Jag gillar det sättet att lära ut men det är inte någonting som fungerar på ett gym där det kan komma nya människor varje gång. När jag började med yoga tyckte jag att det var lite läskigt att inte ha någon att tjuvkika på, så att en gjorde "rätt" men snart lärde jag mig att uppskatta det. Det ger en en helt annan möjlighet att gå in i sig själv och utforska övningen. Att lära ut på det sättet är även det en utmaning, en måste vara väldigt tydlig och enkel i sina instruktioner. Så det är väl bara att öva, öva och öva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar