Blodomlopp och bästa jobbet

Igår var det Blodomloppet, som jag någorlunda försökt träna inför. Jag har verkligen velat komma igång att löpträna, teoretiskt verkar det som någonting jag borde gilla. Och nu gör jag nog det! Vi sprang för Djurens Rätt och det var som vanligt ett härligt gäng som sprang och picknickade efteråt.

Imorgon är det en vecka kvar på utbildningen och sen är jag sjuksköterska på riktigt. Jag fick värsta jobbpeppen idag, trots en väldigt rörigt och stressig dag så kände jag hur roligt det var. Att jag sen har världens gulligaste och bästa kollegor gör ju det hela ännu bättre.

Så om en vecka börjar ett nytt liv, som en löpande sjuksköterska. Det kanske inte låter så dramatiskt, men det känns stort.

Nyser på

Allergin har inte gett med sig än, men snart ska väl allt ha fått slå ut? Det blir så där kul att springa Blodomloppet på tisdag om jag ska nysa mig igenom fem kilometer. Men jag sprang en sväng igår och då gick det ändå ganska bra.

Idag har jag spenderat denna soliga söndag på medicinska biblioteket och skrivit klart utbildningens sista arbete. Nu väntar ett restseminarium på tisdag och sen seminarium på den här kursen nästa torsdag. Det är allt. Jag har även hunnit med att sy varsitt iPhone fodral till mig och frun. Efter att ha tittat på Eurovision igår hos Lindha och beställt sygrejer blev jag ännu mer pysselpepp idag och beställde en massa tyg.

Skölja bort lite allergi

Det är ju så här det ska vara! En ledig fredag och frukost på balkongen med solen, tidningen, smoothien och katt i knät. Fina frun är och skriver tenta och resten av familjen hänger på balkongen med mig. Sylvester sover efter en lång natt ute och Doris ligger och steker i solen.

Pollenallergin håller på att göra mig galen, jag borde inte slarva med nässköljandet den här tiden på året. Men snart har väl allt slagit ut även här uppe och då brukar det ge sig. En annan världslig önskan är att vi ska lyckas få undan all ren tvätt idag så att jag kan återfå mitt yogarum, som har tjänat som torkrum ett tag nu.

En helg för djuren

I helgen har jag varit i Stockholm på Rikskonferens med Djurens Rätt. Tillsammans med världens bästa gäng blev det roadtrip i minibuss, inspirerande föredrag, fina människor och den där härlig känslan av att få vara i en veganbubbla ett tag. Där veganism är normen, där all fika och mat är vegansk och det är inget snack  om det. Att möta alla dessa människor som kämpar för samma sak som jag, för djuren. Jag har turen att min fantastiska fru också är vegan men ibland är det skönt att känna en större gemenskap också. Mest inspirerande var den amerikanska psykologen Melanie Joys föredrag, om köttnormen och varför den är så stark. Varför det är svårt för människor att ta steget mot veganismen, trots att de allra flesta människor inte vill tänka att de stödjer lidande och död utan tvärtom bryr sig mycket om djur. Hennes bok Why we love dogs, eat pigs and wear cows är inköpt om kommer nog att slukas snabbt här hemma.

Efter Joys föredag och hela den här helgen känner jag mig på nytt stark och inspirerade. Det kommer att gå vägen här, alla kommer inte att bli veganer imorgon men vi är på väg i rätt riktning och den här kampen gör skillnad för djuren.

Ostmani

Mina fina föräldrar köpte med sin den veganska osten Daiya när de var i New York nyligen. Jag hade smakat en bit innan, men nu har vi flera påsar. Nu ska här ätas ost! Varma mackor igår, pizza idag och någon festlig utflyktsmat till roadtrippen till Stockholm på torsdag. Vi har dessutom köpt en ny kakbok med recept på veganska maränger, att vara vegan blir verkligen bättre och bättre. För fem år sen fanns det knappt någon vettig yoghurt och nu finns det hur mycket spännande som helst. Sen är ju veganer himla trevliga också och det ska bli fint att få åka på Djurens Rätts rikskonferens i Stockholm i helgen i en minibuss full med fina vänner.

Jag hittade fänkålste från Pukka i favorithälsokosten här i stan, underbart! Fänkål och ost, vilken dag.

Vipassanaretreat

Jag har ägnat denna lördag åt att sitta länge i soffan och läsa DN, springa en tur i skogen med Doris och se dokumentären the Dhamma Brothers. En sån där film som gör en lite varm inombords, om fångar på ett fängelse i Alabama som får möjlighet att utöva vipassanameditation. Jag önskar att fler fick den möjligheten och jag vet så många människor som skulle dra nytta av meditation men viljan och motivationen till det måste komma inifrån. Fast visst är det frustrerande, att känna att människor en bryr sig om skulle kunna må bättre men inte kunna göra något.

Vipassana betyder att se saker som de egentligen är och är den meditationsform jag praktiserat mest. Nu går det lite sisådär med mitt utövande och jag blev sugen på att åka på ett tiodagarsretreat i höst. Kanske kan jag ta mitt livs första betalda semester och åka till vipassanacentret i Ödeshög? Även om en kan praktisera mycket hemma så behövs det fyllas på med lite spirituell energi och motivation ibland.

Fredagstacos

Det var länge sen vi firade fredag med tacos, vin och mysig film i soffan. Jag njuter av att inte jobba helger nu, för snart vet jag vad som väntar. Men till hösten ska jag ta semester, riktig semester och dra iväg på resa. New York i början av december lockar nå väldigt, det får nog bli så!

Happis

Det är lite kallt i luften men med en filt eller en värmande katt i knät så går det utmärkt att hänga lite på balkongen. Nya balkongmöbler inköptes i Happis i helgen. En himla härlig helg för övrigt, dop, slöande och bastande.

Balkongen tar form

Såna här härligt våriga dagar är ju som gjorda för att fixa i ordning balkongen. Lite bambugardiner och en konstgräsmatta gör mycket. Balkongen är min kitschoas, där en kan ha alla plastiga och färgglada saker. Nästa helg ska lite möbler inhandlas.