Mantras

Världens mensvärk och tvättid är ingen bra kombination. Men nu är det gjort och jag har till och med lyckats handla. Plugga något har jag däremot inte gjort, men vad gör väl det, det är ju bara måndag.

När jag var ute med hundarna i skogen funderade jag på det här med mantras. Det har alltid varit det jag har haft svårast för. Det är inte meningen att en intellektuellt ska försöka förstå sig på mantras utan det handlar mer om olika vibrationer som påverkar en på olika sätt. Som med det mesta, speciellt inom yogan där mycket förändring sker på en subtil nivå, märker en ingen effekt direkt utan en måste praktisera och ha tilltro till traditionen. Som sagt, jag har tyckt att mantraövningar är väldigt tråkiga. Förmodligen mycket för att jag har inte haft känt en effekt direkt. Det är skönt att sträcka ut kroppen och röra kroppen i asanas och med yoga nidra, meditation och pranayamas blir jag avslappnad. Men mantras har verkligen känts som ett nödvändigt ont, men jag har ändå haft en tilltro till att de är bra. Den senaste tiden har jag dock börjar uppskatta mina mantras mer och mer. Jag kan känna dess effekter även om jag inte kan beskriva dem. Det är nu den del av min yogarutin som jag har lättast för, som jag mest sällan hoppar över. Det är häftigt hur en förändras.

Nu ska jag prova mitt nya yogite, lakrits och mint.