Vilken dag, det var länge sen jag var på så dåligt humör. En kombination av en tung jobbvecka, många tidiga morgnar i rad och det där nästan-semester-tröttheten säkerligen. Inte kunde jag ta till några yogaknep heller, jag ville vara sur. Men jag tänker på dem som ofta verkar sura, är de alltid så här stressade och trötta? Det måste vara en väldig påfrestning. Fast idag kunde jag sympatisera med dem, den där sura kvinnan som knuffades i kön och han den något otrevliga killen i kassan på Max. Idag var vi på samma sida, vi som tyckte att alla andra runt omkring var jobbiga och mest i vägen.
Men nu släpper jag det. Nu är det semester och vandring som gäller.
Men nu släpper jag det. Nu är det semester och vandring som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar